Svarvning

Nu är kursen i svarvning på Sätergläntan slut och jag är hemma igen. Jag har lärt mig mycket och det har varit roligt. Den limmade skålen i mörkt (panga panga) och ljust (lönn) var roligast att göra. Det är lurigt att svarva i så hårda träslag och dessutom limmade men det gick bra. Jag är enveten (envis) och gav mig inte trots att den ibland bråkade med med mig vad det gällde både fiberriktning på träet och också hårdheten. Trött i armmusklerna men till slut var det något som liknade en skål som satt i svarvchucken. Go’ känsla att plocka ner den och inspektera. Jag blev nöjd iaf. Jag tilltalas av skålar i olika träslag eller med vacker ådring i träet och skulle aldrig drömma om att måla en svarvad skål men även kunskaper om målningsteknik fick vi på kursen. Men, man måste ju inte tycka om allt och jag slipper ju måla mina skålar som tur är! Jag ska bara olja dem och låta träet vara vackert i sig själv.
  

Annonser

Svarvad skål och rabarberpaj

I dag var tredje dagen på svarvkursen här på Sätergläntan. I dag har jag svarvat en skål i färsk björk. Det är roligt och lärorikt. Vi är ett glatt gäng på 9 personer som kämpar på med träbitar som inte alltid gör riktigt som vi vill. I kväll hade vi förmånen att bli hembjudna till vår lärare Ola Forsberg och hans trevliga fru Veronica. Vi fick se hans fantastiska snickarverkstad och inte minst deras vackra hem. Nedan finns några bilder från när vi bjöds på rabarberpaj som bara smälte i munnen medan regnet strilade utanför de pelargonförsedda fönstren. En härlig och minnesrik dag och kväll. Tack Ola och Veronica för gästfriheten!